Välkomna in i mitt huvud när jag sprang 5km på löpbandet för första gången.

Okej först går jag pw i en halv km som uppvärmning, det räcker.
Dags att börja springa! Åh vad jobbigt. Jag skall inte se hur långt jag har kommit fören om jättelänge! Åh vad jobbigt de är. De gör ont i fötterna. Aj mina hälsener. Vaderna värker. Hur långt har jag kommit? 1km?? Ååh vad jobbigt de är! Vad långt de är kvar!
Nej, positivt tänkande. Fan vad bra de går! Wihoo! Härligt! Den här låten är sååååå bra. Försvinner in i min egen värld en stund, fäster blicken rakt fram. Lyftet ordentligt på fötterna.

Hur långt har jag kommit? 2,5km!!?? Hälften kvar! Åhhh jag orkar inte!! Det är en evighet! Det gör ont överallt! Råkar springa för fort också så jag trampar där de inte är något band, gaah! Vilken idiot kom på att jag skulle klara 5km! just de det var ju jag, idiot. Nej positivt ska man tänka! Det är BARA hälften kvar oj oj vad bra de här går.
Älskar den här låten!

3,5km nu börjar jag få flyt. Springer inte inte fört. Lagom tempo. Bra studs i fötterna. Nu är de skönt på riktigt, svetten rinner ner i ögonen, härligt! Tänk att jag orkar åh jag kan springa hur långt som helst! Jag flyyyger fram! Jag är en fåååååågel!

4,3 km. Lite mindre än en km kvar. Jag dör. Fan vad trött jag är. Jag orkar inte mer. Jag snubblar, nej jag klarar det här! Vem som helst kan springa 1 km. Jag fixar de. Ett barn kan springa 1 km! Jag döööööör jag orkar inte! Skjut mig!!!
Jag kommer svimma och kräkas. Jag dör.


5km! Jag är bäst i hela världen. Jag är kung! Ingen är så bra som jag! Lätt som en plätt! Jag kan springa lika långt igen. Jävlar vad bra jag är! Jag springer 5 km! Jag kan erövra världen.

Fan vad jag är bäst! Wiiiiho!

Går av bandet och nästan ramlar ihop..